Boghistorie #2: Det moderne gennembrud

Publikationskontekster, medier og netværk

Forskergruppen Tekstvidenskab (Københavns Universitet) og Avdelningen för bokhistoria (Lunds Universitet) afholder det andet i rækken af seminarer støttet af Einar Hansens Forskningsfond. Denne gang er overskriften Det moderne gennembrud – Publikationskontekster, medier og netværk.

Seminaret finder sted freddag den 25. november 2011 Københavns Universitet Amager, lok. 27.0.09. Adressen er Njalsgade 136, 2300 København S. 

Alle er velkomne!

Program

13:00 Velkomst, v. Jens Bjerring-Hansen og Torben Jelsbak
13:15 David Gedin (Uppsala Universitet): Enskiftet i kulturlandskapet – det kulturella fältets förvandlingar i slutet av 1800-talet
14:00 Per Dahl (Aarhus Universitet): Georg Brandes som medial grænsegænger
14:45 Kaffepause
15:00 Giuliano D’Amico (Universitetet i Oslo): "Man ejer ikke bøger, som man ejer hus" – Ibsen, Bjørnson og opphavsrett
15:45 Andreas Nyblom (Nordiska Museet, Stockholm): Författarkulten och 1800-talets mediesystem
16:30 Opsamling og diskussion
17:00 Farvel og tak

 

Kontakt: Jens Bjerring-Hansen – jbh@hum.ku.dk el. Torben Jelsbak – tjelsbak@hum.ku.dk    

 

ABSTRACTS

 

Per Dahl (Aarhus Universitet) Georg Brandes som medial grænsegænger

Med udgangspunkt i Georg Brandes' Nietzsche-forelæsninger ved Københavns Universitet i april 1888 følges den komplicerede publiceringshistorie, der har flere spor, men først og fremmest et dansk og et tysk. Brandes håndterede de to spor med stor bevidsthed om de forskellige kontekster, han publicerede i. Såvel forelæsningerne som de supplerende tekster og breve, han udgav i de nærmest følgende år, foreligger i forskellige versioner, formet efter og påvirket af de sammenhænge, hvori de blev publicerede, samtidig med at de selv greb ind i den første Nietzsche-reception og forvaltningen af Nietzsches forfatterskab. 

 

David Gedin (Uppsala Universitet) Enskiftet i kulturlandskapet - det kulturella fältets förvandlingar i slutet av 1800-talet 

Efter den kulturella stiltje som hade lagt sig under 1860-talet och fördjupats under 70-talet breddades - i alla bemärkelser - det svenska samhället under 1880-talet. Affärsbankerna, järnvägen, postväsendet, tidningarna expanderade och städerna växte. Men den allt snabbare utvecklingen innebar inte bara fler möjligheter och en större dynamik utan också att de sociala spänningarna ökade. En ny generation författare, konstnärer och debattörer bröt fram i början av decenniet med ambitionen att diskutera och förändra grundläggande värderingar. I första hand sökte man stöd och inspiration hos föregångare i grannländerna: bröderna Brandes i Danmark, Ibsen och Bjørnson i Norge. Men man följde också intresserat med i utvecklingen i framför allt Framkrike.

Reaktionen från det etablerade samhället blev våldsam, och under trycket splittrades och specialiserade sig de olika grupperna. De yttre relationerna - till andra grupper inom landet, liksom de internationella kontakterna försvagades. Men genom att odla sitt utanförskap byggde man starkare, mer upphöjda individuella positioner: från fackla till ledfyr.

Så kunde t ex August Strindberg från att i spetsen för sin generation som "en gatpojke" ha utmanat reglerna för anständighet och hyfs, bli idol för en hel arbetarrörelse i kraft av sitt konstnärskap.

 

Giuliano D'Amico (Universitetet i Oslo) "Man ejer ikke bøger, som man ejer hus" - Ibsen, Bjørnson og opphavsrett

Opphavsrett er et mye debattert emne i vår digitaliserte verden. Til tross for dette har forskere, og spesielt nordister, sjelden vært opptatt av prosessen som førte til etableringen av nasjonale og internasjonale lover om beskyttelse av åndsverk.

Å studere opphavsrett er å sette spørsmålstegn ved flere kategorier i litteraturvitenskapen: Hva er en forfatter når loven er taus i forhold til en definisjon? Hva er det originale verket dersom det publiseres samtidig på flere språk og i flere land? Kan man snakke om "piratutgaver" når det ikke finnes lover som beskytter selve verket?

I mitt innlegg vil jeg ta opp disse spørsmålene ved å fokusere på Henrik Ibsens og Bjørnstjerne Bjørnsons bidrag i debatten om opphavsrett i Norge og i Europa. Argumentene deres, som de gjentok stadig mellom 1860- og 1890-årene, er ikke bare uttrykk på banebrytende ideer i datidens internasjonale debatt, men vitner også om utviklingen av norsk og skandinavisk litteratur, som nettopp i denne perioden nådde internasjonal status og et internasjonalt marked. Kjennskap til opphavsrett og til Ibsens og Bjørnsons bidrag i debatten, gir en bedre forståelse av ikke bare deres internasjonale resepsjon, men, mer generelt, av deres litterære produksjon.

 

Andreas Nyblom (Nordiska Museet, Stockholm) Författarkulten och 1800-talets mediesystem

Verner von Heidenstam (1859-1940) hör till klassikerna i den svenska litteraturen. Han är förgrundsgestalten för det så kallade "nittitalet", den nationalromantiska strömning som vände sig mot det moderna genombrottets naturalism.  Det var för denna insats som han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1916. Men utanför det litterära fältets trängre gränslinjer spelade hans litteratur och estetiska program mindre roll. För den breda allmänheten var Heidenstam en offentlig person snarare än en författare. I populära former (dagspress, illustrerade tidningar och skämtpress) var det författaren själv - hans utseende, privatliv och politiska åsikter - som stod i centrum.

Med Heidenstam som främsta exempel presenteras empiriska och metodologiska aspekter av en litteraturens mediehistoria. Ingången är receptionshistorisk och litteratursociologisk, med inspiration från flera tvärvetenskapliga fält som kulturhistorisk medieforskning, celebrity studies och litterär turism.