Boghistorie #4: Tekstens transmissioner

Boghistorisk seminar fredag d. 7. december på Københavns Universitet.

Forskergruppen Tekstvidenskab / Textual Scholarship (Københavns Universitet) og Avdelningen för ABM och bokhistoria (Lunds universitet) byder velkommen til det fjerde i en række af boghistoriske seminarer, støttet af Einar Hansens Forskningsfond.

Seminaret finder sted fredag den 7. december 2012 kl. 13.00-16.50 med efterfølgende vin og snacks på Københavns Universitet Amager, Njalsgade 128, lokale 24.2.01 (dvs. bygning 24, 2. sal; find vej).

For yderligere oplysninger, kontakt Johnny Kondrup

Program:

13.00-13.15: Velkomst
13.15-13.55: Aina Nøding, Oslo: Litteraturen mellom avis og bok: eksempelet Ibsen
13.55-14.35: Palle Schantz Lauridsen, København: »En Opdagers Triumfer«. Sherlock Holmes i Danmark 1891-1910
14.35-15.15: Lars Burman, Uppsala: Från skrivet till talat till tryckt. Orationer bland Uppsalastudenter på tidigt 1700-tal
15.15-15.30: Kaffe/the
15.30-16.10: Henrik Blicher, København: Mørkets svovlfloder og glædens kilder. En transmissionshistorie hos Jens Baggesen
16.10-16.50: Jon Viklund, Uppsala: Tillblivelsen av ett klassiskt mästerverk (Gunnar Ekelöf)
16.50-17.30: Vin og snacks

Aina Nøding, Oslo: Litteraturen mellom avis og bok: eksempelet Ibsen

På 1700- og 1800-tallet var litteraturen en sentral del av pressens tekster. I avisene tryktes oversatte klassikere, spenningslitteratur og ukjente lokale talenter i skjønn forening. Tekstens liv i pressen var ofte del av et større kretsløp, hvor tekster vandret mellom medier, språk og nasjoner. Foredraget vil kort skissere dette samspillet, for så å ta for seg Henrik Ibsens forhold til pressen: som arbeidsplass, inspirasjonskilde og viktig publiseringsarena, men også som en uregjerlig konkurrent til bokmediet. Eksempler på hvordan hans dikt og skuespill beveget seg mellom avis- og bokmediet, og forandret seg i prosessen, vil også bli trukket frem.Til toppen

Palle Schantz Lauridsen, København: »En Opdagers Triumfer«. Sherlock Holmes i Danmark 1891-1910

Ingen af de engelske førsteudgaver af A. Conan Doyles fortællinger om Sherlock Holmes udkom i bogform. De fire romaner og 56 kortere fortællinger blev trykt i populære litterære tidsskrifter. Først senere fandt de vej til bogmediet.

Også i Danmark blev fortællingerne publiceret i forskellige formater og medier. Formentlig mødte et dansk publikum første gang Sherlock Holmes, da Aarhus Stiftstidende bragte ”Det mystiske Tegn” som føljeton over sommeren 1891. Som det var sædvane, udsendte avisen også romanen i bogform.

Det danske marked var endnu ikke reguleret af Berner-konventionen om kunstneriske rettigheder, og Holmes-fortællingerne udkom i deres første årtier her i landet på adskillige platforme, i forskellige oversættelser, under vekslende titler og i stærkt afvigende versioner.

Foredraget anlægger et mediehistorisk perspektiv på, hvordan Holmes kom til Danmark. Fokus ligger på de trykte Holmes-tekster i perioden frem til 1910, men også det folkelige teater og den tidlige film var centrale i udbredelsen af kendskabet til detektiven fra Baker Street 221B. Til toppen

Lars Burman, Uppsala: Från skrivet till talat till tryckt. Orationer bland Uppsalastudenter på tidigt 1700-tal

Med utgångspunkt från sin nyligen utgivna studie Eloquent Students. Rhetorical Practices at the Uppsala Student Nations 1663-2010 exemplifierar Lars Burman hur svenskspråkiga tal och texter vårdats, förlorats, förändrats och transmitterats i en akademisk miljö.Til toppen

Henrik Blicher, København: Mørkets svovlfloder og glædens kilder. En transmissionshistorie hos Jens Baggesen

Med et stærkt gådefuldt, men nu identificeret citat fra rejsebogen Labyrinten (1792) som omdrejningspunkt drøftes nogle kendte litterære, men også mindre kendte musikalske forbindelsesveje mellem Johannes Ewald (1743-1781) og Jens Baggesens (1764-1826) forfatterskaber. Til toppen

Jon Viklund, Uppsala: Tillblivelsen av ett klassiskt mästerverk (Gunnar Ekelöf)

Genetisk kritik inriktar sig på textens tillblivelse och tradering. Dess uppgift är att tyda, transkribera och ordna manuskript, något som kräver en noggrann kritisk analys av utkasten. Men genetiskt inriktade textkritiker är inte endast samlare och uttydare av handskrifter, utan huvudmålet är att analysera och beskriva den kreativa process som leder fram till den tryckta texten. Däri ligger den främsta skillnaden mellan traditionell textkritik, som i slutändan strävar efter att etablera en lästext, och genetisk kritik. Föredraget kommer att exemplifiera det genetiska perspektivet på en dikt av Gunnar Ekelöf, ”Klassiskt mästerverk”. Ekelöf (1907–1968) är en av den svenska modernismens mest uppburna poeter, och han är ett utmärkt objekt för genetisk kritik, dels eftersom han har lämnat efter sig många manuskript, dels eftersom han i hög grad är en ”Papierarbeiter” (till skillnad från en ”Kopfarbeiter”), som tänker och skapar sina dikter genom ett intensivt och utdraget arbete med utkast efter utkast. Syftet med föredraget är att visa hur ett genetiskt perspektiv kan belysa den kreativa processen bakom litterära verk. Vidare kommer jag att argumentera för att textens tillblivelse i hög grad är en del av diktens mening, och att den genetiska kritiken alltså kan tjäna som ett slags metod i tolkningsarbetet. Och slutligen kommer jag att visa hur diktens texthistoria rent av är avgörande för hur dikten textkritiskt ska etableras. Det senare syftet inkluderar en diskussion av ”textfelens” status i dikten och hur dessa har behandlats i Reidar Ekners textkritiska edition Gunnar Ekelöfs Skrifter (1991–1993).