Digital materialitet

Forskningsseminar fredag den 5. oktober 2012 på Københavns Universitet.


Dias fra Mats Dahlströms foredrag er nu tilgængelige her (i pdf-format). Det tilhørende manuskript udleveres til interesserede tilhørere ved direkte henvendelse til forfatteren. Dias fra Hanne Ruus' foredrag er tilgængelige her (ligeledes som pdf).


Forskergruppen ‘Tekstvidenskab (Textual Scholarship)’ på Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, KU, indbyder til seminar om digital materialitet i samarbejde med Det Informationsvidenskabelige Akademi (IVA).

Det er en misforståelse, at digitale tekster ikke skulle være materielle. Deres materialitet er blot en anden end bøgers, især fordi den er adskilt i notation og fremvisning eller lagring og præsentation (ligesom det er tilfældet ved grammofonplader, lydbånd og film). Digitale tekster – heriblandt tekster, der er ‘født digitale’ – er i sig selv materielle. Det gælder både deres lagring som bits på en harddisk og deres præsentation på visningsmediets skærm. Derudover rummer digitaliseringen af håndskrifter og bøger en mulighed for at rekontekstualisere tekster og komme tæt på deres materialitet (dokumentegenskaber), som har været vanskelig og kostbar at repræsentere i trykte udgaver. Seminaret skal undersøge disse og andre aspekter af forholdet mellem materialitet og digital tekst, idet det også skal fokusere på læsningens og skrivningens former i den digitale tidsalder.

Program for seminaret og resumeer af de enkelte foredrag følger herunder; de kan også hentes som en print-venlig pdf-fil her.

Forplejning under seminaret (frokost, kaffe og te, vin og snacks) er gratis. Af samme grund må vi sætte en grænse ved 30 deltagere. Sidste frist for tilmelding er mandag den 24. september; tilmelding og eventuelle spørgsmål kan mailes til Krista Stinne Greve Rasmussen.

Seminaret finder sted på Københavns Universitet Amager, lokale 23.4.39.

Program:

9.45: Velkomst
10.00: Mats Dahlström (Bibliotekshögskolan i Borås): Anden i flaskan. Vetenskaplig textutgivning och digitala faksimil.
11.00: Anne Mette Hansen (Københavns Universitet): Kodikologisk materialitet i digitale udgaver.
11.30: Kristina Lundblad (Lunds universitet): Bokens rematerialisering i det digitala rummet. Historiska spår och förlusten av titelspecifik materialitet.
12.00: Frokost i Faculty Lounge
13.00: Hans Kristian Rustad (Høgskolen i Hedmark): Digital litteratur. Remediert, på tvers eller imellom medier?
14.00: Haakon Lund (Det Informationsvidenskabelige Akademi, København): Hvordan læser vi digitale tekster?
14.30: Hanne Ruus (Københavns Universitet): Forventninger til og muligheder i en digital infrastruktur.
15.00: Kaffepause
15.15: Plenumdiskussion
16.00 – 17.00: Afslutning med vin og snacks

Mats Dahlström, Bibliotekshögskolan i Borås Anden i flaskan. Vetenskaplig textutgivning och digitala faksimil.

Vetenskaplig textutgivning – liksom för övrigt digitalisering på bibliotek och museer – har till uppgift att med ett eller flera källdokument som grund skapa ett nytt måldokument – en vetenskaplig utgåva – som ersätter, representerar, kommenterar eller tolkar dessa källdokument. Både käll- och måldokumenten är i högsta grad materiella objekt. Det finns olika ideal och strategier för hur textutgivare skall förhålla sig till denna materialitet, t.ex. hur de lämpligast bör överföra, visualisera eller representera källdokumentens grafiska och materiella egenskaper i den nya textutgåvan. Inom dagens textutgivning har vi dessutom att göra med en transmission mellan mediefamiljer – dvs från ett eller flera analoga källdokument av t.ex. papper eller pergament, till måldokument i form av digitala filer. Den materiella och kompositionella logiken ser radikalt olika ut i de två mediefamiljerna, vilket komplicerar varje anspråk på trogenhet i överföringen. Hur kan man i den meningen förstå och avgränsa ett dokument så att det kan sägas vara överfört och representerat på ett tillfredsställande sätt?

Mitt anförande kommer att handla om vetenskapliga textutgivares reproduceringar av källobjekt och deras materialitet, och i första hand kommer jag att diskutera digitala bildfaksimil. Sådana kan antingen avgränsas till att återge textsekvensen eller utsträckas till att omfatta hela det textbärande dokumentet. I båda fallen lurar ett slags idealistiskt spöke: att överföringen är trivial, objektiv, definitiv, perfekt. I själva verket är den faksimila reproduktionen det motsatta: komplex, tolkande, preliminär, öppen.

Anne Mette Hansen, Københavns Universitet Kodikologisk materialitet i digitale udgaver.

I de sidste par årtier er den materielle tilgang til tekster kommet i fokus inden for tekstvidenskaben, og samtidig er der sket en vækst i fremkomsten af digitale udgivelser. Digitale teknikker giver nye muligheder for at vise tekstbærende artefakter og formidle håndskrevne bøgers kodikologiske realitet. De digitale faksimiler er især tilgængelige for filologer med træning i kodiko-logi og palæografi, mens gengivelserne af teksterne i håndskrifterne giver et bredere publikum adgang til at læse teksterne.

Den Arnamagnæanske Samling planlægger en ny serie af digitale håndskriftudgaver, der som standard består af faksimiler af et enkelt håndskrift i sin helhed, gengivelser af teksten i håndskriftet på flere niveauer (diplomatariske og normaliserede) på grundlag af den samme transskription mærket i XML-formatet TEI, samt en håndskriftbeskrivelse.

Oplægget vil præsentere arbejdet med at fremstille digitale udgaver af to forskellige (sen)middelalderlige bogtyper: en dansk bønnebog fra den første del af 1500-tallet og en islandsk encyklopædisk lærebog overleveret i flere eftermiddelalderlige håndskrifter. En række editionsfilologiske og formidlingsmæssige problemstillinger illustreres og diskuteres, bl.a.: Hvordan repræsenteres forskellige typer dokumenttekst? Hvordan skaber man adgang til tekst og artefakt for et bredere publikum?

Kristina Lundblad, Lunds universitet Bokens rematerialisering i det digitala rummet. Historiska spår och förlusten av titelspecifik materialitet.

Jag har tidigare behandlat det jag kallar kodexsimulationer, d v s sådana digitala böcker som gjorts blädderbara och som alltså simulerar kodexens fysiska särdrag (“Kodexsimulationer”, Bokhistorier, red. K. Lundblad et al., Stockholm 2007). Jag vill i detta paper föra diskussionen av bokens och litteraturens materialitet i den digitala kulturen vidare genom att undersöka hur de meningsskapande uttryck som fogat sig till ett litterärt verk i form av olika utgåvors fysiska och formgivningsmässiga särdrag rematerialiseras, omskapas eller suddas ut i digitaliseringen av samma verk. Jag kommer också att diskutera vad den elektroniska hårdvaran gör med litteraturen och upplevelsen av den. Hårdvaran ersätter, tillsammans med mjukvaran, boken. Mjukvaran medierar det abstrakta verket, ungefär som tryckfärgen gjort tidigare. Den största skillnaden härvidlag är att varje enskilt verk genom digitaliseringen skiljs från sin specifika materialitet, den titelspecifika materialiteten, dokumentet, för att istället få dela materialitet med allt annat som medieras via datorn i fråga. Hanteringen av böcker och datorer skiljer sig åt, dock tycks vissa parametrar, peritextuella och formgivningsmässiga, bevaras och jag misstänker att det har med betydelsen av kroppens medverkan i den epistemologiska eller estetiska processen att göra. Att bläddra, exempelvis, skulle kunna betraktas som ett läsningens gränssnitt på kroppslig nivå. För rummet, de litterära verkens fysiska space, bokhyllan etc, bli skillnaden desto större eftersom detta fullständigt töms.

Hans Kristian Rustad, Høgskolen i Hedmark Digital litteratur. Remediert, på tvers eller imellom medier?

Mye av teorien som beskjeftiger seg med den digitale litteraturens materialitet, tar utgangspunkt i denne litteraturen som et utspring fra den trykte litteraturen (Bolter og Grusin 1999; Hayles 2008). Derfor sier man gjerne at digital litteratur har utviklet seg fra å etterligne trykt litteratur til å ha utviklet en mer selvstendig form. F.eks. er det uttrykte skillet mellom ulike generasjoner digital litteratur – skriftbasert hypertekstlitteratur, postmoderne, multimodal litteratur og kyberlitteratur (se f.eks. Hayles 2002; Ensslin 2007) – basert på en slik tenkning. Ettersom digital litteratur stadig søker andre og nye måter å arbeide sammen med, utnytte og distansere seg fra den trykte litteraturen og dens tradisjon på, utfordrer den vår forståelse av det komplekse samspillet mellom trykte og digitale medier. Utgangspunktet for mitt foredrag vil være problemstillingen: hva kan digital litteratur bidra med i forståelsen av intermedialitet, og mer bestemt forholdet mellom trykt og digital litteratur? Hayles beskriver intermedialitet som en “dynamic heterarchy” (2008: 45), der trykt og digital litteratur kontinuerlig påvirker og bestemmer hverandre. I sin enkleste form kan forholdet mellom disse to litterære mediene ifølge Hayles (162) betegnes som to komplementære strategier: imitasjon og intensivering. Hun påpeker samtidig at det er behov for ytterligere utforskning av slike dynamiske heterarkier. Jeg vil i mitt foredrag følge Hayles' oppfordring, og med utgangspunkt i blant annet Johannes Heldéns verk Entropi (2010) diskutere hvordan intermedialitet kan forstås med utgangspunkt i digitale litteratur.

Haakon Lund, Det Informationsvidenskabelige Akademi, København Hvordan læser vi digitale tekster?

Hvordan læser vi digitale tekster – på samme måde som papirbårne tekster, eller har mediet en indflydelse på hvordan vi læser? Ved hjælp af eye-tracking er det muligt at afdække øjenbevægelser ved læsning på forskellige typer af medier, herunder papir, e-bogslæsere og computerskærme. Jeg vil i mit oplæg præsentere resultaterne fra undersøgelser hvor vi har sammenlignet læsemønstre ved læsning af en tekst som trykt tekst og som elektronisk tekst fremført på udvalgte e-platforme. Undersøgelserne har også omfattet brugernes vurdering af læseoplevelsen på de undersøgte platforme.

Hanne Ruus, Københavns Universitet Forventninger og muligheder i en digital infrastruktur.

Indlægget vil omfatte en oversigt over de ideer der ligger under forestillingerne om humanistiske forskningsinfrastrukturer, og en præsentation af de erfaringer der er gjort i DK med konstruktionen af DK-CLARIN. Denne forskningsinfrastrukturs mulige videreliv i det pågående arbejde med DIGHUMLAB vil blive berørt både ud fra dataleverandørens og forskerbrugerens perspektiv.